Tvättmedel
DAGENS TVÄTTMEDEL TVÄTTMEDELSINNEHÅLL Olika tillsatser:
– Pulvertvättmedel – Ytaktiva ämnen – CMC
– Lågtemperaturtvättmedel – Komplexbildare/vattenavhärdare – PVP
– Tvättabletter – Alkali – Optiska vitmedel
– Flytande tvättmedel – Blek/desinfektionsmedel – LAS
– Tvättgel – Parfym

Emanco

Tvättmedel och innehåll

 

 

 

DAGENS TVÄTTMEDEL

 

 

Idag finns ett flertal olika typer av tvättmedel för konsumenten att välja bland. Nedan finner Du lite mer information om vissa av dessa typer:

 

Pulvertvättmedel – Pulvertvättmedel är idag den största produkten för tvätt på marknaden. Om man bor i ett område som har hårt vatten är pulver att föredra framför flytande tvättmedel eller tvättgel. Detta beror på att i de allra flesta flytande tvättprodukterna ingår det inte en tillräckligt stor mängd salter och komplexbildare som gör vattnet mjukt. Bland pulvertvättmedlen finns en rad olika typer att välja mellan. Vittvätt- och kulörtvättpulver är de vanligaste, men man kan även välja ett pulver som är speciellt framtaget att vara skonsamt både mot fibrerna i textilierna och mot människohuden. Dessa innehåller inga parfymer eller råvaror som kan efterlämna irriterande rester på fibrerna efter tvätt. Ofta är dessa pulver godkända av Astma- och Allergiförbundet (se mer om detta förbund under kapitlet Konsumentmärkning)

 

Lågtemperaturtvättmedel – Med lågtemperaturtvättmedel kan man tvätta rent vid en lägre temperatur än normalt, ofta redan vid 30°C. Detta medför att man sparar energi, och därmed även miljön och pengar. I dessa tvättmedel har man dubbeleffekt av tensidsystem och nya enzymer som är utvecklade för att vara effektiva i kallt vatten. Om alla hushåll i Sverige använde detta och sänkte tvättemperaturen från 60° till 40° så skulle elförbrukningen kunna minska med ca 0,4 TWh varje år, vilket motsvarar ungefär hälften av den el som produceras i Sverige av fossila bränslen.

Tvättabletter – Finns för både kulör- och vittvätt. Ger enkel dosering av tvättmedel och man slipper spill. Tvättabletter kan antingen läggas direkt i trumman på tvättmaskinen eller i facket avsett för tvättmedel.

 

Flytande tvättmedel – Flytande tvättmedel har vissa fördelar som pulvertvättmedel saknar. Det är bland annat lättare att dosera ett flytande tvättmedel, det lämnar mindre mängd tvättmedelsrester på kläderna och det löser sig snabbare än ett pulver, även vid lägre temperaturer. Flytande tvättmedel brukar inte innehålla blekmedel vilket gör att produkten framför allt är lämpligt som kulör- och fintvättmedel. Vill konsumenten använda ett flytande tv&auauml;ttmedel till vittvätt rekommenderas ofta att man tillsätter lite blekmedel i form av t.ex. blektablet-ter. Flytande tvättmedel doseras genom att läggas i en tvättboll inne i tvättrumman tillsammans med de textilier som ska tvättas.

 

Tvättgel – För tvättgel gäller samma som för flytande tvättmedel, men tvättgel har en extra fördel över flytande tvättmedel. Det kan doseras i tvättmedelsfacket, man slipper tvättbollen. Dessutom är tvättgel en mer koncentrerad produkt än flytande tvättmedel.

 

TVÄTTMEDELSINNEHÅLL

 

Ett tvättmedel har en mängd olika uppgifter. Det ska fungera i såväl hårt som mjukt vatten och det ska lösa fläckar av t.ex. matrester, hudfett, blod och frukt. Löst smuts ska heller inte falla tillbaka på textilierna under tiden man tvättar. Dessutom är det viktigt att de tvättade textilierna känns behagliga och fräscha efter torkning. Utöver ovan nämnda saker är det önskvärt att tvättmedlet inte orsakar allergi samt har så låg miljöbelastning som möjligt.

Emanco

 

 

Här nedan finner Du information om de vanligaste ingredienserna i ett tvättmedel:

 

Ytaktiva ämnen – Tvål och syntetiska tensider. Dessa består av en hydrofob (fett-vänlig) och en hydrofil (vattenvänlig) del. Den hydrofila delen kan vara antingen oladdad (nonjonisk), negativt (anjonisk) eller positivt (katjonisk) laddad. De huvudsakliga uppgifterna för dessa ämnen är att sänka vattnets ytspänning, lösgöra smuts, förhindra återsmutsning samt lösa fett.

Komplexbildare/vattenavhärdare – T.ex. fosfater, citrater, glukonater, polyakrylater, NTA, EDTA, zeoliter och soda. Främsta uppgiften är att binda kalcium- och magnesiumjoner i tvättvattnet, dvs. göra hårt vatten mjukare. De medverkar i viss utsträckning till att förhindra återsmutsning och effektiviserar tensidernas arbete. Fosfater är det traditionella valet men från och med 2008 är dessa sannolikt förbjudna i tvättmedel för enskilt bruk. Detta eftersom användandet av fosfater i stor utsträckning bidrar till övergödningen av våra sjöar, vattendrag och kustnära vatten om de inte tas om hand av reningsverk. Svenska naturskyddsföreningen har förbjudit användning av fosfater i tvättmedel märkta med Bra miljöval. De vanligaste ersättarna är zeoliter och citrater och det kommer även nya nedbrytbara komplexbildare som utvecklats av ledande tillverkare. Forskning har dock visat att användandet av zeoliter kan leda till ökad mängd damm i hemmet. De dammpartiklarna är dessutom så små att det kan föreligga hälsorisker om man andas in dessa, då så små partiklar når långt ner i lungorna.

 

Alkali – T.ex. natriummetasilikat, natriumdisilikat, natriumkarbonat (soda), kaliumhydroxid och natriumhydroxid. Alkaliernas uppgift är att höja pH i tvättvattnet för att lösa smuts och förtvåla fettsyror som ingår i smutsen. Alkalierna har en viktig korrosionsskyddande effekt på metalldelar i tvättmaskinen.

Blek/desinfektionsmedel – Idag är natriumperkarbonat det vanligaste blekmedlet i tvättpulver. Den har som uppgift att avlägsna fläckar i vilka färgämnet är lättoxiderat, t.ex. kaffe-, te- och fruktfläckar. Natriumperkarbonat bleker från 60°C. Genom att tillsätta blekmedelsaktivatorer (TAED) kan temperaturen för blekeffekten sänkas till 40°C. Tidigare användes ofta även perborater som blekmedel. Men idag har dessa nästan försvunnit helt från de svensktillverkade tvättmedlen på grund av dess reproduktionstoxiska egenskaper.

 

Olika tillsatser:

 

Enzymer är en nyckeltillsats i dagens tvättmedel. De delas in i olika grupper; proteaser (spjälkar proteiner), amylaser (spjälkar stärkelse och kolhydrater), lipaser (spjälkar fett) och cellulaser (spjälkar cellulosa). Proteaser är viktigast eftersom de flesta fläckar innehåller proteiner, t.ex. blod, mjölk, choklad, ägg och tomat. Amylaser löser fläckar av potatis, pasta, m.m. Lipaser löser fettfläckar. Cellulaser motverkar noppbildning, dvs. anhopning av lösa fibrer, på textilier av bomull och linne. Enzymer behöver en relativt lång verkningstid under tvättprocessen.

 

 

CMC, karboxymetylcellulosa, fungerar som smutsbärare i tvättlös-ningen. Den hjälper helt enkelt till att hålla den smuts som tvättas av från kläderna flytande i tvättvattnet utan att falla tillbaka på textilierna.

 

PVP, polyvinylpyrrolidon, har liksom CMC en skyddande effekt och tillsätts i tvättmedlet för att förhindra avfärgning av textilierna.

 

Optiska vitmedel tillsätts ibland i tvättmedlet för att tvätten ska se renare ut. Det gör att ögat uppfattar tvätten som vitare än vad den egentligen är samt att textiliernas färger kan tyckas klarare. De tillåts inte i miljömärkta produkter.

 

LAS, linjära alkylbensensulfonater, är så kallade anjoniska tensider. LAS är den första syntetiska tensiden som har framställts ur olja och den har mycket bra tvättegenskaper. Men i vissa sammanhang och vid otillräcklig nedbrytning kan den vara giftig för vattenlevande organismer, t.ex. fisk, alger och kräftdjur. Detta gör att LAS inte godkänns i miljömärkta tvättmedel (varken för Bra Miljöval eller Svanen) och de är därför sällsynta i svensk-tillverkade tvättmedel. Däremot förekommer de ofta i importerade tvättmedel och detta kan innebära risker för miljön.

 

Parfym tillsätts enbart i kosmetiskt syfte, dvs. för att ge produkterna väldoft. På senare år har krav ställts på de parfymer som används för att de ska innehålla mindre allergena ämnen.